Får höra olika saker dag ut och dag in. Litar inte på en jävel just nu. Så lågt att snacka så jäkla mycket skit och sen komma till mig och säga att jag är underbar. Sjuk i huvudet som jag är så kände jag bara att jag skulle börja om från början, men nu är det fasen nog. JAG börjar om själv. Känns bara så tungt att ta flera år av ens liv och lägga i "minnes hyllan" och låta framtiden av de åren blekna.
Det tuffaste är nog att inte lita på någon. Att själv stå och trampa i allt. Det är mycket nu som känns obetydligt och jag vet inte riktigt vart jag ska göra av mig själv.
Det är massa bra saker som händer nu också, men som inte är så passande att dra upp. Folk misstolkat så lätt och det är onödigt att bråka över misstolkningar. Vet att jag kan låta väldigt allvarlig när jag skriver saker så försök att läsa med "lättsamma" ögon. :)
Kan inte påstå att jag haft det så jäkla lätt i mitt liv. Har valt vissa saker för att jag bryr mig om andra. Visst allt jag varit igenom har gjort mig till den jag är idag. Men tänker inte sticka under stolen med att jag inte tänkt: "tänk om". Det gör nog alla någon gång i livet..?
Just idag, just nu. Känner jag inget. Började dagen med att vara irriterad.. Men nu, inget.
Allt löser sig. Och bara man ser saker och ting i sin helhet så blir det lite lättare. Men ska inte sikta in sig på det jobbigaste i en situation. Utan också de bra fördelaktiga sakerna. Även fast det kan vara svårt att hitta dem..
Kärlek och frid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar