Det är märkligt hur man kan vara glad och lugn isig själv. (tycker man själv) och sen i nästa stund när ett laddat ord ljuder ifrån någons läppar så kommer allt på en och samma gång.. Ska det vara såhär? Det blev bara förmycket nu.
Jobbar järnet med sorg bakom leendet så far inte de äldre illa av det iallafall :) och det är ju inte så långt kvar på kvällen. En timme. Så är jag hemma och kan tjut i min EGEN säng.
Kärlek och frid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar