Easy come, easy go..

Har varit inne på Elsa brändströms skolan idag och pratat med studie-vägledaren maibritt (trevlig person :) och ansökt till omvårdnads programet. Och jag är nöjd med mitt beslut och tycker att det känns bra. :) Är på fruktans värt bra humör för övrigt ändå så ;) Men det känns kul. Kursen är på distans och är i 3 terminer :) så jag är klar nästa vår :) och då blir jag sjuksköterska :)

Tyvärr så känns det inte som min familj är nöjd med mitt beslut och det känns inte alltid roligt. När jag kom hem och sa att jag hade ansökt och ska gå kursen fick jag ingen respons över huvudtaget och sen nu för en stund sen kom mamma in och frågade "- ska du börja på den där kursen eller.." och inte med ett glatt ansikte. Så det känns ju tråkigt men det är mitt liv och det är ju inte hela världen om jag sen senare i mitt liv ångrar mig. Livet är till för att vända utoch in på sig lära sig allt och inget. Jag ser det inte som ett arbete som jag måste absolut arbeta med för allframtid men det är en mycket bra linje och passar mig perfect och jag tycker att den är intressant :) och då spelar det ju inte så stor roll vad någon annan tycker :) eller hur :)?

Kram på er !